Jag dansar aldrig…..

Den där känslan när man sagt JA för fort och ångrar sig. Varför kan jag inte lära mig att bli lite mer eftertänksam !?

Någorlunda samma känslor hade vi alla tre, även Johan som fick med mig & Veronika hade aldrig gått om han inte betalat i förväg vår kursavgift.

Konstigt att det kan kännas tungt inför nåt som är kul. Mmm just det ja…..jag pratar om att lära sig att bugga på riktigt. Visst kan jag bugga men kan varken regler eller vett på att inte föra mannen i dansen.

Vad är min rädsla? Att dansa med nån konstig man. Visst är min tanke barnslig men sådan är jag.

Varför tackade jag JA på stående fot? Nära hemmet och billigt nöje å inte att förglömma vi är tre som delar detta söndagsnöje.

Tant funderar, vad har jag nu hittat på……

Hade tur, en av lärarna bad att få dansa med mig, riktig bugg WOW häftigt att dansa med en man som kan föra!

Hissar att dansa nykter

Uppskattar att jag gör det om å om igen. Vågar gå utanför min comfortzone

 

2 kommentarer

  1. Tina, detta är ju kul! Att göra ngt aktivt dansande tillsammans – känns konstigt med alla främmande
    Människor – de är bara främmande tills vi har lärt känna dem och de är alla människor som oss själva.
    Puss och kram från mig till dig

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *