Vad händer med viss typ av kvinnor som är självständiga försörjer sig själva som singlar lever på och tar plats som alla andra. När det dyker upp en man i deras liv förändras denna kvinna till något mähä. Hon passar upp och går tillbaka långt i tiden och blir någon slags hemmafru så fort hon är i sitt bo, gratis hembiträde! Skillnaden från förr är att hon lagt förklädet åt sidan och bytt ut detta mot smink & snygga myskläder. Mannens ord är lag och dessa kvinnor tror alltid att mannen har rätt, om han överdriver och skvallrar om andra, förlitar hon sig på att mannen vet. Inte Lyssna på motparten som han förtalar utan litar på hans ord. Han börjar tala om varandra i vi form i alla lägen, hon intresserar sig för hans intressen och vid nästa riksdagsval har hon bytt parti och röstar som vi.

 

Foton från Google

Hon tar över hans hemmasysslor som tvätt, städ, matlagning (undantaget är utegrillen), stryk och håller ordning på fritidsschemat. Vart tog hennes identitet vägen, bär hon den via mannen?

De är väl lyckliga i sitt och varför bryr jag mig? Det är ju inte precis så att dessa kvinnor är lyckliga i sin sits utan det beklagas och diskuteras om eländet som de själva har skapat. Jag tror att dessa kvinnor tror att de inte duger till att vara älskade för den de är och jag undrar vilka deras förebilder är?

Jodå jag känner till män som också lämnar sitt identitet för en kvinna. Då är han en toffelhjälte så det så!

Jag blev sambo direkt när jag flyttade hemifrån som 17 åring och Anders var 18. Innan pratade vi om vem som skulle göra vad. Anders sa att han var van vid att lägga sina kläder på fåtöljen när han gick till sängs och de var borta när han kom hem från skolan och han behövde aldrig hjälpa till hemma. Jag sa likadant att jag aldrig hade gjort ett handtag hemma. Så hur skulle det här bli, vi var båda yngst i barnaskaran, två bortskämda handikappade ungar? Och till råga på allt var jag ju även en kapitalistunge”!

Vi båda kom från hem som hade ordning & reda. Vi flyttade ihop och till vår stora förvåning flöt det på som om vi aldrig hade gjort något annat i livet än just hushållsarbete. I tvättstugan läste vi manualen ihop. När jag skulle laga köttfärssås ringde jag mamma och frågade hur man gör.

Jag: Hur mycket salt & peppar ska det vara i färsen?

Mamma: Ta på känn

Jag: Vadå ta på känn, HUR MYCKET?

Mamma: Jag vet inte du får testa dig fram

Jag: Åååååh vad jobbig du är!

Så var det vi fick lära oss allt från början, stryka skjortor, tvätta i rätt grad, laga mat tills man kunde äta den och även ta hand om hans djur som han hade pippi på att ta hem oväntat. Det var katter, fåglar och fiskar vilket jag tyckte va sådär kul men även här hjälptes vi åt.

Var Anders hemma tidigare än mig gjorde han maten, disken etc och vice versa om jag var hemma tidigare. Det fungerade galant med jämställdheten och det var aldrig diskussion eller bråk om detta ämne. Vi brukade även tävla om vem som fick ta disken. Spelade kort eller sitta på huk med armarna i golvet på tid. Gissa vem som vann mest?

Flera år senare då vi hade separerat beklagade sig Anders dåvarande fru att han inte gjort ett smack hemma vilket gjorde mig väldigt förvånad. Jag frågade honom vid ett tillfälle då vi var själva vad som hade hänt med honom. Då berättade han ”den där klassikern”. När han träffade sin blivande fru bodde de särbo till en början, hon hämtade och tvättade hans smutskläder och strök hans skjortor, när de flyttat ihop fortsatte hon att göra ”allt” då blev det en vana för honom att inte göra något för hon ville ju så gärna göra honom nöjd.

Kontentan av detta tjejer: Var inte för snälla det lönar sig inte i längden det blir fort en vana.

Ska jag vara ärlig så hamnade jag också där för länge sedan då jag träffade Lennart som har matlagning som sin hobby. Då la jag också till med en ovana att inte laga mat då han var hemma.

En vardagskväll var Stina hemma hos på middag och jag skulle stå för matlagningen med en av mina få specialiteter. Bakom mig står Lennart och frågar om jag lagt salt i vattnet, tar fram kryddor som han tycker att jag ska använda. Då säger Stina jag förstår precis varför Tina inte gör mat när du är hemma, du stör och tar över. Så då (slapp) släppte jag slevar & kryddor och lät honom ta över.

Idag gör Lennart fortfarande middag nästa varje dag. När jag gör mat blir lättlagat: köttfärssås, makaronilåda, pannkakor, kålpudding, stekt falukorv med scramble ägg eller takeaway mat.

Så olika man kan vara!

Min mamma tyckte att jag var taskig som inte strök Lennarts skjortor eftersom han inte kunde det. Då sa jag som min mamma sa till mig man får öva och lära sig, –göra på känn! Lennart flyttade direkt hemifrån till oss, då hade jag bott hemifrån 8-9 år och lärt mig ett och annat på vägen. Min mor är inte av samma åsikt som mig när det gäller män så hon tog det som sin uppgift att stryka Lennarts skjortor varje gång vi skulle på fest och hon skulle sitta barnvakt.

Avslutar idag med detta tänkvärda. Sedan TV började visa “Housewife-serier” har vi, enligt en undersökning, fått ett nytt yrke på “Tio i topplistan” -Hemmafru! Jag säger som “På spåret”, vart är vi på väg?

Idag hissar jag;  hon, han och hen som tar plats och är sig själv med kompromisser, empati & kärlek

Idag är jag tacksam för att ni läser min blogg, tackar ödmjukast!!!!