Jag varit lite skraj över min svenska grammatik innan jag började skriva här. Hela min släkt är från Finland och under uppväxten lärde jag mig ibland lite fel. B var lika med P, som barn sa jag palkong, pomull och hinkar istället för balkong, bomull och spänner och säkert många andra fel. Mitt första språk var finska och efterhand blev jag tvåspråkig. Men så började jag skolan och då tyckte mina föräldrar att det var bättre att vi alla pratade enbart svenska hemma för då skulle pappa, som hade kommit till Sverige som 22 – åring också lära sig perfekt svenska från oss barn. Jag tror att det beror på att mina föräldrar valde att bo i s.k. svenskområden i Göteborg där ingen annan än vi pratade konstigt. Jag minns att vi fick frågan om vi var märkvärdiga för att vi inte bodde bland våra landsmän och de som frågade var just finnar själva.

Jag flyttade hemifrån som 17-åring ihop med min dåvarande kille Anders. Efter en tid började han reta sig på att jag ska att jag skulle gå och pissa. Han kunde inte förstå varför jag sa det istället för att kissa. Enligt honom pissar killar och tjejer kissar. Jag som ville rätta mig i ledet och prata som ”alla andra” började genast använda ordet kissa.

Trettio år senare diskuterar jag med någon släkting om språkets utveckling och hur finska språket blivit så mycket modernare med sina låneord. Under samtalet får jag av min förvåning veta att i Finland pissar kvinnorna. Det kändes skönt att jag inte varit ful i munnen. Till saken hör också att jag är en pojkflicka och som ung umgicks jag väldigt mycket med killar så då trodde alla att jag lärt mig snacket av dem.

Idag kan jag på skoj säga att jag ska pissa och då blir en (1) närstående irriterad och då skyller jag på min finska bakgrund

Idag är jag tacksam för att mina morföräldrar fick chansen, 1950, att komma till Sverige som arbetskraft med sin familj och tacksam för att min far klarade sig ur andra världskriget, han var krigsbarn i Danmark under två år och upplevde mycket fasor i Finland . Det syns inte på utsidan att jag har utländskt påbrå och idag är ju finnar som vilken svenne som helst här i Sverige, eller hur?

Igår gjorde jag maten för ovanlighetens skull och Guess what ni som känner mig? Det blev finska makaronilåda men lite förnyad (blandfärs, ägg, mjölk, fullkornsmakaroner, salt & peppar, 175 gr i 30-40 min.)

Idag är jag tacksam för nya kläder från Loverforever och besök av kusinbarnen Melissa & Fanny